”På Skolverket jobbar drygt 850 personer. Det är jag som förväntas ta hand om eländet när det kommer, skriver Maria Wiman inför de stundande digitala nationella proven.

Skolbibliotekariernas mejlkorgar fylls till brädden av försäljare av AI-genererade böcker. – Vi behöver stå pall mot AI-vågen, säger Magdalena Ivarsson, biblioteksutvecklare i Lund.

Socialdemokraterna vill att staten ska reglera personal- och lärartätheten i skolan samt hur stora klasserna ska vara. Målet är en bättre undervisning och att lärare ska behöva ägna sig mindre åt administration.

Efter den 7 oktober och terrorattacken mot Israel, vågar Kim Einhorn inte bära Davidsstjärna på tunnelbanan. Föreningen Zikaron, vars medlemmar talar på skolor om sina släktingars upplevelser av Förintelsen, har märkt att förfrågningarna minskar i antal. – Det är jätteviktigt att lärare pratar om hat och fördomar, säger Kim Einhorn, vars farmor överlevde nazismen.

Tvålärarsystem, resurstid och färre extra anpassningar. Det har hjälpt Ingrid Tidvall i Höllviken att få fler elever godkända. – Tvålärarsystemet har haft störst påverkan, säger hon.

Lärare har varnat för att Skolverkets provplattform berövar dem möjligheten till sambedömning. Nu kommer Skolverket med en lösning – där två lärare dock inte kan vara inne i samma elevuppgift samtidigt.

Universitetslektorn Sofia Hort svarar kognitionsforskaren Agneta Gulz om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning. ”Vi är många forskare som upplever att mätbarhet och effekt som är det enda som räknas”.

De nordiska lärar- och rektorsfacken går samman i ett unikt uttalande. De kräver ett stopp för underfinansierade skolor och bristande likvärdighet. – Vi vill visa gemensamt hur allvarlig situationen är, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.

Lärarna i Bollnäs var hårt pressade men politikerna lyssnade inte. Då samarbetade Sveriges Lärare med lokaltidningen Ljusnan. Resultatet: Det var värre än befarat.

Könsord, kränkningar och elever som sjunger under lektionerna. Utbrända lärare som tvingades analysera sitt eget språkbruk när de larmade om läget. Skolinspektionen riktar allvarlig kritik mot Albäcksskolan i Hultsfred. – Eleverna inser att de kommer undan med ett utåtagerande beteende, säger Caroline Axelsson, Sveriges Lärares ordförande i Hultsfred.

”Skola utifrån kognitionsvetenskap är säkert hur bra som helst, men låt oss för tusan inte glömma att det är personer vi jobbar med. Det finns väl nyanser här i världen, eller hur?” skriver Maria Wiman.

28 lärare risker att bli uppsagda i Säffle. – Det motsvarar 3000 lärare i Stockholm, det är katastrofalt, säger Björn de Boer, ordförande för Sveriges Lärare i Säffle.

Skolverket och SPSM är lite som amöbor. Myndigheterna lever och frodas av skolans innehåll, samtidigt som de skapar problem och orsakar skada hos värden, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

Anders Tegnell blev kändis under covid-åren, folklig med ”På Spåret” och personlig i boken ”Tankar efter en pandemi”. Men hans beslut att hålla skolorna öppna under pandemin var kontroversiellt. – Väldigt många barn i Sverige har lärarna att tacka för att de både mår bättre och har en bättre framtid än de skulle ha annars, säger han.

Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog kräver skarpa insatser och ordentliga resurser till skolan, efter larmen om elevers våld mot lärare. Nu svarar Lotta Edholm med ett uppdrag till Skolverket.

Skolmyndigheternas agerande bidrar indirekt till att elever misslyckas i skolan. Det menar Agneta Gulz som är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. – Väsentliga delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad.

Skollagen slår fast att skolans utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Enligt kritiker gör den inte alltid det.  – Det behövs en uppsträckning kring hur vi jobbar med vetenskaplig grund, säger Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i en stor intervju med Vi Lärare.

I stället för verksamhetsnära kvalitetsarbete har bland annat Skolverket bidragit till en ekonomiskt mycket lukrativ ”skol­utvecklingsmarknad”. – Som har utvecklats till en hel industri, säger skoldebattören Linnea Lindquist, till vardags skolledare i Stockholm.

Stöd och extra anpassningar ska framför allt ske i klassrummet. – Med resultat att elever som är stort behov av särskilt stöd inte får det. Samtidigt har många lärare fått en helt orimlig arbetssituation, säger Filippa Mannerheim som är gymnasielärare i historia och svenska.

Samtal mellan lärarkollegor har ersatt vetenskapligt förankrad fortbildning. – Man tror sig spara pengar. Men det blir dyrt i längden, säger Nicklas Mörk som är matematiklärare på Fröviskolan i Lindesberg.